Sommarlov betyder skönt häng, och smyckerier!

Ja, i dag lämnade jag in mina sista skoluppgifter för terminen. Såå skönt! Nu kan jag koncentrera mej på jobbet, vännerna & älskling, grillning och rött vin i parken. Och smyckestillverkning, för jag är så sugen på att börja designa igen!

Jag har beställt en del smyckesdelar i vintagestil som äntligen landat i Sverige. När jag surfade runt blev jag extremt inspirerad av amerikanska Tiny things are cute som säljer superkitschiga plasthängen. Miniläsk, campinglanternor, eller en stekpanna med flottigt bacon i miniformat kanske? Eller varför inte en bibel som man kan läsa igenom om man håller upp den i ljuset? Haha, humor. Men jag ligger lågt med att beställa dessa plastguldklimpar tills vidare. Det kanske inte är så många som delar min fascination, och då sitter jag helt plötsligt här med 100 plastskridskor...
Jag ska börja göra några smycken nu i veckan av de superfina saker jag köpt in. Så de första dyker upp här snart!

Dagens bloggtips är Lady Desidia. Jag förstår inte alls något egentligen, inte heller vad alla hennes projekt är, eftersom min spanska är usel. Men hon gör några helt fantastiska illustrerade figurer, som verkar bli bland annat smycken, tyg o så...? Om någon är grym på spanska får ni gärna förklara för mig!

Adios!

Bloggar och feminism en onsdagskväll

På tal om kläder och mode, jag håller på med en skoluppgift i retorik. Jag har valt att titta på modebloggar, och vad jag kommit fram till om själva retoriken är väl inte jättehett att prata om. Men det jag kan säga är att man generellt blir lite äcklad, av sig själv och andra, när man fördjupar sig det minsta i ämnet. Vilka stereotypa kvinnobilder unga tjejer bygger upp åt sig själva. "Jag vet att mina lår ser tjocka ut i profil, men jag jobbar på det" är ett citat från ett inlägg av en pinnsmal, snygg tjej i 16-årsåldern. Till och med jag, 24 år gammal och hyfsat tillfreds med mig själv, känner att jag blir påverkad och vill ut och uppdatera min garderob, banta och fixa ett glammigare liv om jag kollar runt i modets cyberspace. Vilken säker kvinna va?

Men det är inte konstigt egentligen. För det går åt fel håll, feminismen har fått en rejäl törn av de stora modebloggerskorna som satt standarden för vad modebloggen är. Det är så mycket närmare och mer pressande när vanliga tjejer verkar ha ett så underbart liv; de hinner med allt, de är alltid snyggt klädda (till och med när de ska sova) och de har sååå många roliga vänner och fester att gå på, i sina dyra genomtänkta outfits. Det är lättare att skratta bort en medieprofil eller kändis som vill framstå som perfekt, det luktar PR lång väg. Men girl next door? Nej.

Det är ju bara inse, ingen har det ju så, och det borde inte vara så svårt att fatta. Men när vi bygger upp falska bilder av oss själva och lever i kulissen av ett glamoröst bloggliv eller avundas andras, då börjar det bli farligt. Vi tjejer har alltid jämfört oss med varandra. Men nu kan man ha en ”kompisrelation” med alla de snyggaste, perfekta tjejerna på nätet utan att se att de också är vanliga om man umgås med dem ett tag. Det är lättare att censurera sig själv i sitt bloggliv än i det riktiga. Jag klandrar ingen personligen, det är den samlade modebloggvärlden som är skruvad.

Förresten, om ni precis som jag gillar mode egentligen, men vill läsa om det från någon med en härlig självinsikt och en feministisk tanke också kan jag rekommendera Hanna Fridéns blogg.

Nu ska jag äta flottiga rostade mackor och fisa i soffan.

God natt från kvinnan på www-barrikaderna

Akvareller & arraksbollar & akademi

Ja, jag har något att skylla på för att det var klanderligt länge sedan senaste inlägget. Jag har nytt jobb på sidan om skolan, ett alldeles underbart jobb där jag får kombinera nyheter, textkreativitet och InDesign, som har tagit upp mycket tid och tanke de senaste två veckorna. Sen har jag såsat runt en hel del också, ska inte förnekas... det är därför jag har så mycket kvar i skolan innan det blir sommarlov på måndag. Öl och Greys Anatomy har liksom vägt tyngre än skriva akademiskt ordbajs. Men jag har även hunnit med lite vettigt:

Jag tror det var förra lördagen, det var jag och några glas vin och de sedan länge bortglömda akvarelltuberna. Jag tejpade, kluttade färg, droppade vatten, den svarta färgen flöt in i den beige blandningen men det gjorde inget för det är akvarell: det går att göra om och göra rätt! Ååh vad kul det är, varför gör jag det så sällan? Resultatet kan ni se här ovan.

Sedan har jag hunnit med en loppisrunda också! Jag cyklade i halv storm ut till Hela människan, några kilometer men kändes milalångt, för att hitta en klänning. Det blev ingen, men fick lite belöning i form av arraksboll + saft av den snälla tanten i caféet, vårblommiga clipsörhängen och senapsgula halsband, himla ärtigt! (Scarfen på bilden är köpt på Myrorna tidigare).

Hej hopp så länge!

Musik och tajming: I'm in love

Tröttnade på teven och slog på P3. Och det är något med musik och tajming; det här 60-tals-folkmusiktemat fångade mig helt kvart över tio en måndagskväll; sömnig, halvliggande i fåtöljen. På dagtid hade jag nog inte tagit mig tid att lyssna, men det är helt underbart! Lyssna på den här låten, The First Girl I Loved, med Incredible String Band. Man hör tydliga referenser till nutida band som King Creosote, och de har benämningen skotskt, psykedeliskt folkmusikband på LastFM, haha! Jag är lite kär, måste nog försöka hitta plattan så fort det är låning den 25:e. Kolla in den här videon med Donovan också. Hej Belle & Sebastian!

Berlin, Berlin!

Sitter och tittar på CSI men varför ska det alltid vara så...kletigt och slafsigt? Och krimteknikerna är sååå smarta, de känner till varenda litet skumt ämne på jordens yta. Nej, det funkar som timekiller men förstår inte riktigt hypen kring programmet?

Var i Berlin med skolan hela förrförra veckan, och jag blev positivt överraskad! Jag var illa påläst och förväntade mig mest en grå betongig stad med en technotomte eller övervintrad DDR:are här och där. Men det var mycket grönare, snyggare och mer kreativt än jag kunnat hoppas! Arkitekturen är vågad, man har tagit ut svängarna i gamla Östberlin med glas, betong och räta vinklar. Massa graffiti och street art som färgklickar på byggnader och väggar. Berlin är en stad som inte skäms för att den är ruffig, och den försöker liksom inte sminka sig för sina besökare, det gillar jag. Den sjuder av kreativitet och djärva idéer och bjuder sina gäster och bofasta på många schyssta caféer och områden att ströva runt i och bli sådär härligt inspirerad till konst, fotografi, arkitektur, historiekurser..ja, allt möjligt! Vi gick till exempel in bakom ett gammalt plank i Fredrichhain med en liten hemlig ingång, och vad fann vi? En gigantisk klätterborg, mathak, streetart som fått helt fria spelrum, en skejthall och en kille som spelade ståbas på en kaj för..ingen alls. Det kändes som när man var liten och upptäckte "hemliga" ställen i skogen eller ett gammalt övergivet hus. Men här var det fullt med människor. Kan vi inte fixa en sån frizon i Industrilandskapet också, jag vill jag vill!?

Affischdesign: en film som verkar vara en annan

Ikväll blir det att se färdigt Slumdog Millionaire och äta lantchips (min last no 1). Filmen är mycket mer rå och gripande än vad som framgick av de glättiga Bollywood-affischerna som bussarna i Glasgow var klädda med (den översta bilden). Det verkade efter att ha sett dem vara en lättsam kärleksfilm, eller som en recensent citeras: "The feel-good film of the decade". Nu när jag har sett halva undrar jag: Hallå, har recensenten missat att pojkens ögon nästan petas ut, att han blir torterad och att han är blåslagen stora delar av filmen?
Men jag har en timme kvar av filmen så den kanske tar en oväntad vändning, jag antar att han får sin tjej och pengarna mot slutet.

I vilket fall som helst är det är ganska fascinerande hur olika man kan framställa en film bara genom dess grafiska uttryck och hur några få personer uppfattat filmen. Den nedre är den poster som används i Sverige, ganska mycket mer klockren kan jag tycka. Eller vad tycker ni om skillnaden? Har ni sett filmen och kan ge ett utlåtande?

Sofia fyndar del 1

Jag har ju tidigare sagt att jag älskar att fynda, så mina kap kommer såklart att dyka upp här på bloggen! Den somriga klänningen ropade på mig på Erikshjälpen förra veckan, och den blev min för endast 50 pix. Jag ska vårda den med kärlek.

Idag fyndade jag de fina småprickiga tightsen för 20 kronor i en rörig låda på H&M. Den som letar skall finna, sägs det ju. Den leopardiga toppen är också från H&M och kostade under hundralappen, jag gillar! Bonusfyndet i nedre bilden är den solgula Höganäsmuggen som kostade blygsamma 17 kr på Iittala outlet i Vingåker för någon månad sen. (Det är mitt vardagsrum som agerar fotostudio förresten)

Ha det gott allesammans!