Lycklig, men med klister i hjärnan

Jag är väldigt okreativ, och har varit det hela hösten. Det börjar kännas lite panikartat, det är ju det här året, det sista, som man ska spruta ur sig idéer och bygga upp sin portfolio. Men nej. Det är som om det sitter en liten klump med ihoptorkat lim i huvudet, precis vid den lilla kanal där de fantastiska idéerna ska rinna ner till handen. Jag sitter och tittar på andras fantastiska arbeten och blir ännu mer låst. Kolla in den här snygga, smarta affischen för en spelning med Wilco till exempel, gjord av Mikey Burton.

Kanske är det den där omtalade, omöjliga kombinationen av lycka och kreativitet. (De bästa konstnärerna och artisterna brukar ju ha sitt trassliga liv och må pyton privat...) För jag är verkligen lycklig nu och det känns som om mitt liv går åt rätt håll. Min nya sötnos Bulten som är en busig fransk bulldogg har verkligen gjort susen för det annars så tunga hösthumöret. Den bokade tvåveckorsresan till Indien tillsammans med två kompisar+min fina karl under de mest solfattiga veckorna gör att allt dessutom känns extra bra.

Angående resan så blir det några dagar i stimmiga Bombay (eller Mumbai som det heter nuförtiden), där vi ska roa oss med att shoppa, kanske besöka något museum, åka ut till tempel- och apön Elephanta Island och sedan bara uppleva staden på kaféer och i rickshor (indiska moppetaxis). Sedan bär det av till Goa där vi stannar tills det är dags att åka hemåt igen. Vi funderade på att försöka hinna upp till Taj Mahal också, som ligger nära New Delhi, eftersom de jag åker med inte varit där förut. Jag har besökt Taj Mahal en gång tidigare, och det är en helt fantastisk byggnad så jag gärna skulle se den igen. Men vi insåg efter lite research att de grovt räknat 150 milen tar alldeles för lång tid med tåg, och är på tok för dyrt eller krångligt med flyg. Så det blir att slappa på stränderna istället. Inte fy och skam heller.

Nu ska jag plugga lite, jag läser Bokhandlaren i Kabul inför en uppgift i journalistikkursen. En inte allt för betungande uppgift eftersom jag har velat läsa den länge, men det har inte blivit av. Sådana skoluppgifter gillar jag, förena nytta med nöje!

Berlin, Berlin!

Sitter och tittar på CSI men varför ska det alltid vara så...kletigt och slafsigt? Och krimteknikerna är sååå smarta, de känner till varenda litet skumt ämne på jordens yta. Nej, det funkar som timekiller men förstår inte riktigt hypen kring programmet?

Var i Berlin med skolan hela förrförra veckan, och jag blev positivt överraskad! Jag var illa påläst och förväntade mig mest en grå betongig stad med en technotomte eller övervintrad DDR:are här och där. Men det var mycket grönare, snyggare och mer kreativt än jag kunnat hoppas! Arkitekturen är vågad, man har tagit ut svängarna i gamla Östberlin med glas, betong och räta vinklar. Massa graffiti och street art som färgklickar på byggnader och väggar. Berlin är en stad som inte skäms för att den är ruffig, och den försöker liksom inte sminka sig för sina besökare, det gillar jag. Den sjuder av kreativitet och djärva idéer och bjuder sina gäster och bofasta på många schyssta caféer och områden att ströva runt i och bli sådär härligt inspirerad till konst, fotografi, arkitektur, historiekurser..ja, allt möjligt! Vi gick till exempel in bakom ett gammalt plank i Fredrichhain med en liten hemlig ingång, och vad fann vi? En gigantisk klätterborg, mathak, streetart som fått helt fria spelrum, en skejthall och en kille som spelade ståbas på en kaj för..ingen alls. Det kändes som när man var liten och upptäckte "hemliga" ställen i skogen eller ett gammalt övergivet hus. Men här var det fullt med människor. Kan vi inte fixa en sån frizon i Industrilandskapet också, jag vill jag vill!?