

Ikväll blir det att se färdigt Slumdog Millionaire och äta lantchips (min last no 1). Filmen är mycket mer rå och gripande än vad som framgick av de glättiga Bollywood-affischerna som bussarna i Glasgow var klädda med (den översta bilden). Det verkade efter att ha sett dem vara en lättsam kärleksfilm, eller som en recensent citeras: "The feel-good film of the decade". Nu när jag har sett halva undrar jag: Hallå, har recensenten missat att pojkens ögon nästan petas ut, att han blir torterad och att han är blåslagen stora delar av filmen?
Men jag har en timme kvar av filmen så den kanske tar en oväntad vändning, jag antar att han får sin tjej och pengarna mot slutet.
I vilket fall som helst är det är ganska fascinerande hur olika man kan framställa en film bara genom dess grafiska uttryck och hur några få personer uppfattat filmen. Den nedre är den poster som används i Sverige, ganska mycket mer klockren kan jag tycka. Eller vad tycker ni om skillnaden? Har ni sett filmen och kan ge ett utlåtande?








